Mitt nya liv

 Nu har jag varit i Solna i en dryg vecka. Det var rätt lätt att lämna Bäck den 10:e december. Snön hade återigen försvunnit och väderprognosen visade att det skulle bli både dåligt väglag med snöslask och väldigt blåsigt.  På söndagen den 8:e december kom ju lite snö och i stort sett var det ju barmark innan men jag lyckades ju ha oturen att ramla på en snötäckt isfläck när jag var på väg att släppa ut missen, Siri. Det var en så pass snabb saltomortal så jag hann inte ta emot mig alls - vilket väl kanske var tur, för då har jag kanske brutit en handled eller så - men å andra sidan så landade jag på nedre delen av ryggen så natten därefter innebar en del värk. Det har sakta blivit bättre men jag känner fortfarande av det så jag fick kanske någon spricka någonstans. Jag går väldigt sakta och det gör lite ont.  Kommer tillbaka i maj sa jag när jag körde iväg. Skoja bara....😁 men jag kommer inte om det bara är is och regn. Irma åkte med mig ner till Solna på onsdagen och på freda

I fredags, 29 november, var det så här skottat och fint. Fem dagar senare har allt smält bort igen och den "tredje" vintern den här säsongen är ett minne blott. Jag har ju gnällt och klagat över novembermörkret, det höll ju nästan på att knäcka mig och när jag då sedan fick höra lite statistik över soltimmarna...ja, då var gnället befogat. Växjö-borna måste ju gå på antidepressiva piller hela högen för de hade fått 5 timmar sol under november. Stackarna. Umeå kammade in nästan 27 timmar och vi får väl tro att vi ligger någonstans där. 27 timmar på en hel månad! Inte konstigt att man allvarligt började fundera på att beställa tid hos någon psykolog. Nu gjorde jag inte det utan istället gick jag och köpte tyg, vliselin och dragkedjor. Sedan startade jag fabrik och började sy necessärer! Det är terapi det! Vem som ska få dom? Ingen aning, jag fortsätter sy och mår betydligt bättre där uppe i syrummet än att se ut på mörkret. Tänk om solen skulle slockna!!!! Tänk om sole