Tiden går fort när man har roligt

I tisdags skjutsade jag Macchia-Strandberg-familjen till Arlanda och sa Hejdå och på Återseende! Två fantastiskt roliga veckor hade blåst iväg i turbo-fart. Theas roliga svengelska kommentar var:
- Mormor, jag kommer att "missa" dig. ❤️
Ja, Thea, jag "missa" er också. Jättemycket.
Leo var tveksam om att ens åka tillbaka. Han hade lust att stanna i Sverige. Linus och han hade ju jättekul tillsammans så han hade ju en kanonkompis också. De spelade spel och nu är det ju inte spel som man ens förstår sig på. Var tog Monopol, Alphapet o liknande vägen? Nu är det strategispel och på engelska men samtidigt är det ju så kul att se att de inte sitter med dataspel utan brädspel. Inte en enda gång kom dataspelen fram.
En annan dag var Jens, Leo, Thea och jag till Ivar Los Park på Södermalm. Det är en liten lekpark som väl mest är avsedd för mindre barn men Leo och Jens hittade ett par att spela fotboll med på en liten plan som också finns där. Sånt gillar Leo. Det var lite kyligt men efter en match där så hade han fått upp ångan. Det är tur att mormor har Jens som orkar sätta emot när det gäller Leos sportintresse. 😊
Sen gick vi på Chic konditori och firade Leos kommande födelsedag. Vi hade bordet fullt med godsaker. Macka till Leo med Prinsessbakelse i efterrätt. Även Jens tog en prinsessbakelse  Jag tog årets första semla och Thea valde en syltkaka/hallongrotta. Jag köpte även en chokladsnitt. Alla njöt av gott fika och när syltkakan var uppäten sa Thea med lite eftertanke...
- Mormor, jag tror att jag tar en till 😁 så det blev till att gå och köpa en till och sen försvann chokladsnitten också. Mums för fika på konditorier!
Eftersom Leo trivs i Sverige så är han kanske snart mogen för att gå i skolan ett år i Sverige. 😊 Att prata svenska klarar han jättebra men givetvis är det svårare att stava och skriva men han får väl byta ut engelsklektioner till svenska då så kommer han ikapp där.....tänker mormor 😜
Thea måste vi skriva in i någon barnkör! Hon sjunger mycket och gärna. Här fick jag vara "notställ" och hålla boken med en massa barnsånger. Mest sjungs Pippi-sånger just nu. Pippi är ju hennes favorit och kanske speciellt efter att de besökte Junibacken för där var ju Pippi, Lilla Gubben o Herr Nilsson.  Samtidigt som hon spelar piano och sjunger så pekar hon ju ut det hon sjunger om.  Herr Nilsson och Villa Villerkulla t ex. Pippiboken de köpte på Junibacken kan hon utantill. Man börjar bara att läsa en mening så fyller hon i och pekar samtidigt med sitt lilla pekfinger på meningarna. Mormors ❤️-gryn.
Vi var till Helén i Eskilstuna förra lördagen. Heléns pojkar hade en Pippi-peruk som Thea tog på sig och gick omkring med. När det var dags att åka hem så gick jag för att hämta henne där hon lekte med Elof och Peter. Eftersom jag hört Jenny o Helén prata om att Helén och familjen skulle försöka komma över till USA under året så säger jag till Thea;
- Thea, nu ska vi åka hem men vet du....Elof och Peter kommer kanske och hälsar på dig i Huntington.
Då säger Thea till Elof...
- Då kan du väl ta med dig den här o drar av sig Pippi-peruken.
Ja, jag går med ett ständigt leende och bär på många minnen från de här dagarna.

Ljuset är på väg tillbaka till oss! Tack och lov! Här i Stockholm märker man det ännu mer än hemmavid. Idag gick solen upp 08.37 i Stockholm, 25 minuter tidigare än i Örnsköldsvik där den gick upp 09.12. Sen gick den ner 14.35 i Örnsköldsvik och 15.15 i Stockholm så över hela dagen så får vi en dryg timme mer ljus här men Örnsköldsvik och hela övriga Norrland spurtar snart ikapp och går om dessutom och då känns ju Norrland som vinnare.

Efter julgransplundringen idag så tog jag mig en promenad i Hagaparken. Det är så fint att gå där. På bilden ses Koppartälten.
1771-1792 var Gustaf III kung i Sverige. Det var ju 1784 som han berättade för Riksrådet att Sverige hade fått en ö, Saint Barthélemy, ön som sedan var svensk till 1878 då Oscar II sålde den tillbaka till Frankrike för 300.000 kr.
Gustaf III ville ju att Sverige skulle vara en europeisk stormakt och då skulle man ju äga en koloni någonstans. Han lyckades och fick då denna fattiga, torra och obetydliga ö utan sötvatten men den hade en fördel....den hade en bra hamn så Gustav III tänkte att han kunde ha den här hamnen som en länk för export av järn till USA.
En annan sak som han gjorde under sin tid som kung innan han sköts på Maskeradbalen 1792 var att han gav i uppdrag att uppföra Koppartälten så det gjordes 1787-1790. De skulle vara logement till högvakten. Han hade stora planer för hela Hagaparken men hans bortgång gjorde att allt stannade av ett tag.
Han har ansetts vara en begåvad, aktiv och kontroversiell kung. Han kallades ibland Teaterkungen och instiftade också bl a Svenska Akademin. Att han var så aktiv gjorde honom också impopulär bland en del i högadeln och det bildades en sammansvärjning för att avsätta honom och han sköts därför på en maskeradbal på Operan 1792 av Jacob Johan Anckarström.

Olle Olssons bostad som byggdes av hans morfar 1897

I början av 1900-talet fanns det många små hus i Hagalund. Konstnären Olle Olsson Hagalund bodde ju bl a här och kämpade också för att de små trähusen skulle få vara kvar och inte bli ersatta med miljonprogrammet som växte fram i slutet av 60-talet. Han tog rivningarna så hårt att han slutade att måla.....Under sin uppväxt gick han i småskolan i Koppartälten.

Ofta när man går omkring i städer så passerar man en hel del historiska delar men utan att direkt märka dom men ibland stannar man upp och läser. På gångbron mellan Hagalund, Norra begravningsplatsen och Hagaparken finns detta minnesmärke. Formad som en kruka/urna för det var ju som så att Gustav III hade ju köpt fyra stycken stora marmorkrukor under en resa i Italien och dessa skulle ju placeras i Hagaparken. Nu finns två urnor i Hagaparken och de andra två står vid Stockholms slott.
Under den här tiden på 1700-talet levde ju även Carl Michael Bellman och bland allt han skrev så skrev han Fjäriln vingad syns på Haga. En hyllning till Gustav III.
Det var lite historia från Solna och Hagaparken

Vi har ju varit en hel del på Södermalm också så vi avslutar med en bronsstaty som står vid Slussens tunnelbanestation. Den heter Humor och är en bronsskulptur gjord av K G Bejemark där han hyllade Hans Alfredsson och om man tittar lite närmare så ser man att det är ett porträtt av Hasse.