Lugnt läge

Onsdagen på Danderyds sjukhus var så pass jobbig och det kändes så ovisst hur kommande dagar skulle bli så efter att jag varit o hämtat ut medicinen så packade vi ihop på torsdagen och körde hem. Hela förmiddagen var väl lite skakig så det var mest soffläge men när medicinen började verka kände han sig rätt ok. Visst, vi ville ju helst stanna, planen var ju att åka hem idag, den 14:e....vi skulle ju bl a se föreställningen som Stina och Jens skulle anordna på Gubbängsfältet på lördagen men jag fegade ur....Det är en sak att köra hem Mats, har det blivit problem så har vi ju kunnat få hjälp på sjukhus efter vägen men vi hade ju även Silky med oss och vad gör man med henne om det blir skarpt läge? Man kan ju inte precis lämna henne i bilen. 😟

Vi fick dock se föreställningen via den livesändning som Nicke la ut på Facebook så vi var med i alla fall. Tack Nicke! Tack också alla övriga släktingar som var där och som vi pratade med via FaceTime. Tänk vilken teknik vi har!

Silky är helt fantastisk på våra resor och förändring av bostad. Hon säger inte ett Mjau i bilen utan lägger sig och sover och sedan när vi kommer fram så går hon ur bilen och fram till porten. 😸🐈 Gammal klok 12-årig katt 😊

Resan hem gick bra i alla fall. 

Följande dagar har varit bra. Långtidsverkande morfin,  kortison och smärtstillande håller värken borta nästan hela tiden innan det blir dags för nästa intag. Så med facit i hand så har vi ju kunnat stanna men jag hade ju ingen kristallkula att förutse saker i. Även om man skulle kunna tro att jag hade ett helt gäng med kristallkulor i båggångarna förra helgen! Men det var väl mackan jag fick innan jag åkte hem från akuten som återställde hjärncellerna för veckan har varit helt utan yrsel. Jag ska erkänna att jag INTE gjort några övningar och JAG VET att det ska man göra - det är precis vad jag skulle säga till någon annan som drabbats av detta men är det något som jag är dålig på så är det att sköta om mig själv. Har liksom inte tid. Ja, jag hör vad du säger och jag ska bli bättre...någon dag 😜 Antagligen när och om jag åker dit en gång till. 😕

En fråga bara....måste man ha så himla mycket tillsatser för att få till en Polarklämma med skinka? Och ska verkligen sjukhuset bjuda på - i mina ögon -  sån här dynga....men det är väl billigare förstås och pengar är ju bland det viktigaste här i världen, eller hur? NOT!

Igår var vi på Örnsköldsviks sjukhus och Mats lämnade ett antal blodprover som ska analyseras o svar på detta får vi på återbesöket den 21 aug då vi ska till Umeå. Den här gången får vi även med oss både Jens och Jenny. Jens kommer hit den 19:e och åker den 22:a och Jenny kommer den 20:e till Umeå. 

Jens och Stina åker ju till New York den 24:e så det blir ju roligt att träffas innan resan. 

Jenny börjar jobba den 31:a så hon ville komma och träffa pappa (särskilt 😉) innan höstterminen sätter igång. Det känns bra att hon också kommer. Hon åker tillbaka den 26:e men både Thea, Leo o Adam stannar hemma. Det är jobbigt med jetlagen, särskilt för en 2-åring. 

Så nu får man väl sätta igång och städa då "ongan" kommer. 😁😁😁