Mina första dagar på Saint Barthélemy. 😎

Anse de Petit Cul-de-Sac

Jag som älskar sol och värme har alltså hamnat i ett paradis! I väldigt många år har Mats och jag varit inbjuden av min kusin Maria och hennes man Dantes men det har inte blivit av att vi åkt. Man tänker ju alldeles för mycket "vi ska absolut åka men vi kan göra det "sen". Tänk inte så! Det här fick Mats inte uppleva och det är ju trist att inse nu men visst känner vi alla igen beslutet om att "göra sen". När jag nu ändå är på andra sidan Atlanten så bestämde jag mig för att inte vänta utan åka NU.

Jag bokade en resa med Delta Airlines från New York till Saint Martin.

Sedan blev det en 15-minuters resa med St Barth Commuter till St Barthelemy. Planet tog kanske 10 personer - vi var sju - och landningsbanan är väl kanske 500 meter så det är en upplevelse bara det 😁.

Atlanten i Grand fond 

Maria kom hit till St Barthélemy 1977. Träffade Dantes och tillsammans har de renoverat den gamla Brigantinen inne i Gustavia plus byggt flera hus. Några avbrott har det dock blivit då deras tre barn behövde gå i bättre skolor än vad som finns här på ön så de har bott både i Sverige och Frankrike.

Just Brigantinen ska jag berätta om en annan gång. Den har en lång historia men det är i alla fall det vita stora huset med spåntak.

St Barth var ju en svensk ö 1784 - 1878.
Att det har varit svenskt ser man bl a på gatunamnen samt även öns vapen som har de Tre Kronorna.
1784 överlät Ludvig XVI ön till Sverige och Gustav III slöt ett avtal att Frankrike istället fick handelsförbindelser i Göteborg.
Gustav III:s tanke var också att göra St Barth till en länk för att kunna exportera svenska varor till USA. Lönsamheten minskade dock i takt med att både Storbritannien, Frankrike och andra länder gjorde likadant på andra Karibiska öar så svenska staten fick skjuta in en hel del pengar för öns underhåll så då togs ett beslut efter en folkomröstning att ön skulle säljas tillbaka till Frankrike.
Vid den tiden var Oscar II regent och ön såldes då för 300.000 kr.
352 personer röstade och bara en var för att fortsätta med svensk ägande.
Alla affärer man gör är ju inte bra 😲 kan man väl säga nu...i vår tid😜för visst hade det varit bra om Sverige haft en svensk ö i Karibien?

27 jan - Bad för både människor o hundar i Anse de Grand Cul-de-Sac

Ön är väldigt bergig så man måste ha något fordon att ta sig fram på annars kommer man inte långt.

Jag har ju den turen att jag får åka runt med Maria till olika stränder plus även ställen där vi kan promenera med deras Bostonterrier, Nelly. Här är föresten enda stället jag varit på där man tycker att det går fort när det går 30 km/tim. Maria hinner nästan aldrig lägga in 3:ans växel för det är endera väldigt brant eller en hårnålskurva. 

Hon kom hit på 70-talet tillsammans med den familj från Frankrike som hon då arbetat som aupair för. Monica, som frun heter, bor här på ön också, även om den familjen gjort på samma sätt och bott både i USA och Frankrike genom åren. Monica har en Spansk Vattenhund, Lewis, så vi träffas varje kväll för en promenad med hundarna, mycket prat och så en massa hundbus såklart.
Jag hann även med att träffa en annan svensk väninna, Lena,  som bott här på ön i många år men hon åkte hem till Sverige i måndags. Ja, inte bara åkte hem till Sverige, hon flyttar nu hem igen på gamla dar.
Monica kommer att bo mer permanent i sitt hus i Frankrike då även hon sålt av sitt hus. Maria o Dantes ställer lite för att göra på liknande sätt.
Vi nordbor har väl lite svårt att förstå det men förhoppningsvis kan de åka tillbaka hit eller hitta andra små pärlor på närmare håll. Man vill ju gärna vara nära barn och barnbarn o då kan en flytt väga tyngst.

Maria och Monica har tagit mig till olika ställen för hundpromenaderna. På den här vandringsleden i Anse de Grand Cul-de-Sac fanns de här vackra kaktusarna.

Inte nog med att jag äter VÄLDIGT GOD MAT varje lunch och middag så är det även desserter. Den här dagen var det en Galette des Rois (Kungarnas kaka/Kungskaka).
Den bakas kring Trettonhelgen för att fira att Messias nedkom till världen och de Tre Vise Männens hedersuppvaktning. Det är som smördeg med mandelpasta i mitten. Lite våra semlor. I kakan gömmer bagaren en liten porslinsfigur i form av en av de vise männen eller något som de kan ha haft med sig som gåva eller Jesusbarnet självt, som det var från början.

Den som får porslinsfiguren utses till dagens kung eller drottning och får bära kronan hela dagen. Jag fick figuren! En söt liten ko 😍

Gästfriheten är enorm hos Maria och Dantes så t o m porslinsfiguren kom till gästen. Tack så mycket! 😊

28 jan - Morgonsimning i Anse de Petit Cul-de-Sac

Varje morgon träffas Maria o Monica för att simma en km eller så. Utifrån väder och vind bestämmer de olika stränder och eftersom de är så gästvänliga så lägger de även in parametern att visa mig runt på de olika stränderna. ❤️

En mager norrlänning som inte är så bra på att simma gör ändå ett försök och att bara simma en liten stund och njuta av det varma vattnet, naturen och de varma vindarna fyller mig med all lycka. Jag behöver inte göra ens ett försök på en kilometer simning. Är alldeles för otränad för att klara det men ändå.....Det är ju som att sitta i en hårtork hela dagarna så jag njuter.

Fattar du hur lyxigt jag lever? Jag går ju från den ena räkmackan till den andra. Må inte livet göra en tvärgir och det kommer en massa elände under det här året som det varit några år för nu har man ju lagt till sig med de här vanorna 😜. 

På måndagkvällen gick vi hundpromenaden i Le Petites Anses och där träffade vi på en sköldpadda - vilket var stort för mig men Monica och Maria har sett så många genom åren så de reagerar såklart inte som jag.  Söt va?

Efter den här vandringsleden fanns även getter, vilket man ser lite här och där och som ibland kan vara ett litet problem för de boende. De är vilda getter så de skuttar omkring lite överallt och ställer till det i trädgårdar ibland. 

29 jan - Anse de Gouverneur - Karibiska havet/sjön

Tisdagens morgonsimning blev i Anse de Gouverneur. Vilken strand och eftersom vi kommer vid 8.30-tiden så är vi rätt ensamma....en stund. 

Maria och Monica är duktiga simmare och Maria är ju värsta sakletaren så hon hittar något lite då och då. Den här dagen hittade hon en Apple Watch, Serie 3, med ett Hermesarmband. Efter lite koll på internet så kom hon fram till att värdet var ca 2000€ för klockan och 500€ för armbandet. Tyvärr kändes det som att den legat någon dag för länge där men hur som helst så tog hon kontakt med en av Dantes släktingar som är återförsäljare för Apple här på ön. Han kunde ta bort armbandet och få fram serienumret. Konstaterade dessutom att klockan inte fungerade. Serie 3 säger att den är vattentät men den garantin håller bara någon timme sedan den kommit i vatten. 

Synd för ägaren men han har antagligen köpt en nyare version - den här var ju ändå från 2017 😜 eller så har han fått ut en ny via sin försäkring, för de lär man väl ha med en sån dyr klocka. 

Maria har skrivit till Apple-supporten och hört om de kan kontakta ägaren utifrån serienumret. Vi får se om hon får någon återkoppling. 

För ett tag sedan hittade hon ett par Gucci-glasögon och i förra veckan hittade hon en plånbok med en massa kreditkort i. 

Poolen vid deras hus Roz

De första två nätterna sov vi i Brigantinen men sedan flyttade vi upp ett par kvarter till deras hus Roz som de sålt men där de fortfarande håller på att plocka ihop det sista och färdigställa inför överlåtelsen i april så nu har vi sovit där ett par nätter. Vid huset Roz finns pool, vilket det inte gör vid Brigantinen. Man kommer också en bit bort ifrån en tupp som annars kuckelikuade mest varje timme från klockan 03.00 på morgonen. Dantes köpte hem öronproppar till mig så att jag skulle kunna sova men jag satte väl inte i dom till 100 % för jag hörde både tuppen och partajandet som var nere i hamnen i någon båt. Inga problem för mig men här kan jag förstå att det kan bli jobbigt om man BOR här och ska upp och jobba på morgonen efter. Tuppen eller tupparna är vilda så de går nog att nacka men det är värre med de som kommer i båtarna och som helt saknar respekt för folket som bor på ön. Som så många gånger tidigare har Dantes ringt Gendarm, militärpolisen, och bett dom rycka ut för att få tyst på musiken som skallrar mellan bergen och skrålande, onyktra personer. Igår kväll var det dags igen. Vi åt middag vid 20-tiden till ackompanjemang av Saxofon och sång. Helt ok kl 20.00 men det fortsatte under kvällen så Dantes gick dit och bad dom dra ner volymen. Fick då till svar att de hade tillstånd att spela till kl 24.00. Det visste Dantes att det knappast var troligt så han ringde Gendarm som finns på St Martin som i sin tur sände ut Gendarms här på ön. Såklart hade de inte tillstånd! men trots det så krävdes det två besök av Gendarms innan det blev tyst. 

Synd att en del tappar fotfästet när de får gott ställt och beger sig ut i Karibiens vackra paradisöar. Då händer det att man inte bara köpt en flashig båt eller plats på en flashig båt utan att man även köpt rätten att ha rätt. 😕

Den här båten åker om  ett par dagar men det kommer en ny....och en ny och en ny. 

Nej, tillbaka till min paradisvistelse här... bland fina människor, blommor och djur. 

 Blommorna i deras trädgårdar är många och väldigt vackra. Här kommer några...

Hundpromenaden igår kväll gjorde vi i Anse de Flamands och då stötte vi på flera sköldpaddor. Goddag, goddag!

 Nelly är liten men en stark kaxig jycke som simmar och busar med Lewis.

Kul att träffa 4-åriga Lewis också. Han är ju av samma ras som Pablo men Monica fick honom när något redan hade hänt i hans liv så han är väldigt rädd för nya människor. Igår när vi mötte familjer med barn som hade cyklar så sprang han direkt in i snåren o väntade där tills de passerat. Lilla fina jycke.
Annars är han lik Pablo på många sätt.

 Efter stigen så växer det en hel del kaktusar.

På väg tillbaka till bilen träffade vi två engelsktalande som undrade om vi sett två stycken Iphones som de tappat....😕. De hade gjort en klassiker och lagt dom på bilen och sedan glömt bort dom när de körde iväg. Vi hade inte sett till några telefoner och sa för oss själva i bilen att har inte Maria hittat dom så finns de inte här 😁. Maria lånade ut sin telefon så att de kunde ringa till de borttappade telefonerna men båda var utan batteri och tyst vid det laget. Trist....

 Ända sedan jag kom har den här spindeln jobbat med sitt fångstnät och nu verkar han ha fått något också men det ser mest ut som en sten eller snäcka så jag vet inte hur det här har gått till. Han får jobba på.

Ja, det är jobbigt i värmen mitt på dagen. Det är lätt hänt att man somnar till en stund. 

Utsikten från Huset Roz

Ja, det var en liten uppdatering över mitt liv just nu. Jag har ju hört att en del kollar och väntar ivrigt på att se vad jag är ute på för äventyr men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, vet du. På återseende....någon dag 😜.