Ok! Nu är det mesta klart så nu kan sommaren börja!

 

Här i Skandinavien så har vi ju fyra årstider men på senaste tiden så tycker jag nog att de har förskjutits en del. Vi har en kall vår och vi kan ha hösttemperaturer in i november. Nu är det en vecka kvar på maj och förutom några blinkningar av sommarkänsla någon dag så har även maj varit kall. Jag hade ju tänkt att åka upp till stugan i början av maj men eftersom väderprognoserna hela tiden talade om några enstaka plusgrader så avvaktade jag. 

Söndag den 16:e maj for jag trots att det fortfarande var kallt. Jens, Stina, Maja-Lisa o Pablo hängde med. De har köpt bil o den var i Umeå så det var ju jättebra att de åkte med istället för att ta tåg. Dessutom fick jag ju sällskap ett par dagar. 

Hann inte riktigt fram förrän jag fick veta att min granne åkt in på sjukhuset på morgonen. Konstaterades att han hade en 6 mm njursten och blodförgiftning. Antibiotika sattes in men efter några dagar fick han även en hjärtinfarkt typ 2. Det blev respirator och annan behandling. Hela veckan har varit en berg- och dalbana och läget är inte stabilt nu heller. Tänk på lördagen var han på vedbacken, ja, alla andra dagar också har han jobbat med allt möjligt. Så får han ont bak i ryggen på lördagkväll, tar värktabletter över natten men på morgonen blir det ambulans härifrån. Tänk vad snabbt livet kan förändras...

På tisdagen körde jag upp Maja-Lisa-familjen till Umeå där den fina bilen väntade. 

Sedan fortsatte de upp till Stinas mamma o sedan vidare till fjällen. 

Hos Stinas mamma stannade de ett par dagar o bland annat blev det frisering av Pablo. 

Det blev typ en halv hund kvar. 

När jag kom tillbaka till stugan så var det som att checka in på ett arbetsläger. Visst, man kan strunta i alltsammans….eller rättare sagt en del kan det, men inte jag. Jag måste ha någorlunda snyggt och rent omkring mig så det blev städning av stugan, städning av gäststugan, tvätt av sängkläder, handdukar o annat. In på OK för tvätt av bilen både in- och utvändigt. Bakade bullar och kakor. Man vill ju gärna ha något att bjuda på om man får oväntat besök. Jag fattar egentligen inte hur det går till men när jag ska bjuda på fika så är de slut, någon äter upp dom, det är jättemärkligt....jag bor ju ensam.

Ut med Rune! Gräsmattan växer ju trots kylan. I höstas så grävde ju Vattenfall av guidelinan den dagen jag körde ner till Solna men jag hann ju prata med killarna så de var förberedda och skulle även laga linan så nu var det spännande om det funkade. Det gjorde det, men det måste fyllas på mera jord där de grävt och jag vet inte, men jag tror att linan är lagd för djupt för Rune gav sig iväg längre än vad hans arbetsyta brukar vara. Det blev till att sätta upp lite hinder för honom, dvs kånka upp stenar från strandkanten. Inte för små för då styrde han dom framför sig. Rune är stark 😁

Sen ska blomlådor och krukor ut. Blommor ska köpas. Blommor till graven. Rabatter ska rensas från fjolårsblad. Ja, det finns jobb överallt men det är ju lika bra att köra på när det ändå är lite kylslaget. Så kom sommaren! Torsdagen var fantastisk. Tänk när man är vid havet och kan gå i linne o kjol. 19 grader o nästan ingen vind. Helt underbart. 

Det var en kort sommar i år. På fredagen var det kallt igen. Fick ta in blommorna över natten. På morgonen när jag vaknade var det +3 grader. 

På lördagkvällen var jag bjuden till en kompis i stan. Vi var några som skulle äta middag och sedan se Eurovision Song Contest. Jättetrevligt! Innan alla 26 bidragen var sjungna, all röstning var klar och vi rätt förvånad insåg att Italien vunnit så var klockan nästan 01.00 så det blev sent innan jag kom i säng. Väldigt länge sedan jag var uppe till typ 02.00 😁 men roligt med en kväll i glada vänners lag.  

Leo o jag brukar läsa en gång i veckan. Dvs Leo läser något kapitel ur en svensk bok. Han pratar ju jättebra svenska och han är rätt bra på att läsa men att skriva och stava är svårt. Svenskan är ju rätt trickig med sina olika sch-ljud. Jenny o jag har tänkt att om han läser svenska så ser han hur orden stavas o därmed får med sig det med automatik. Leo läser väldigt mycket böcker på engelska men att läsa på svenska är ju lite mer tidskrävande och när man är tonåring så har man ju en benägenhet att ta till de enklaste vägarna man kan hitta så både Jenny o jag får ju påminna honom om läsestunderna. 

Vi läser Hjärnpunka av Staffan Cederborg som handlar om tolvåriga Leo som är hopplöst kär i Isabella. Han spelar fotboll men är tyvärr inte så bra på det. En rätt rolig bok om en tolvårings liv som har både toppar och dalar. 

I söndags ringde han men nu var det inte läsning i första hand som han tänkte på. Han ville att jag skulle hjälpa honom för han tänkte baka kanelbullar. Så blev det. Han i USA o jag i Bäck. Tillsammans gjorde vi i ordning degen. Jag skickade över ett recept som en av mina favoritkockar på TV:n, Susanne Jonsson, gjort. Där var det ju såklart gram och deciliter som skulle omvandlas. 

Man orkar knappt fundera hur många pounds eller ounces man ska ta. Stackars barn på mattelektionerna. Tack o lov att vi har metersystemet, tänk så mycket lättare det är där tio och tusen är faktorer mellan olika enheter. 

För många år sedan tog vi med oss tumstock, måttband och decilitermått, de har varit till stor hjälp.

Enligt 2006 års upplaga av US CIA World Factbook är metersystemet det enda eller dominerande mätsystemet för alla länder utom tre, nämligen Burma/Myanmar, Liberia och USA…..hmmmmm

USA:s grannar, Mexico o Canada har metersystemet….

1 inch = 25,4 mm

1 pound = 0,45359237 kg

Inte är det så lätt….Hur mycket vägde det nyfödda barnet? Tja….7,6 pounds och några ounces. 

Nåja, tillbaka till bakningen. De har ju inte färsk jäst heller utan torrjäst så medan den fick vila 20 minuter tillsammans med den fingervarma mjölken så föreslog Leo att vi skulle läsa så då gjorde vi det. Sen blandade han i de övriga ingredienserna o när jag tyckte att det räckte med mjöl och degen skulle jäsa igen så tog vi ytterligare ett kapitel i boken. När han sedan hade börjat kavla ut den första fjärdedelen av degen så tyckte han att jag kunde göra något annat för nu kunde han resten. Då är det ju det där med omvandling av temperaturen i ugnen. 225 grader sa Susanne, dvs 437 Fahrenheit. 

Vi var i USA 1991 hos goda vänner som lärde oss en liten snabb omräkning från Fahrenheit till Celsius. T ex...

 77 grader Fahrenheit

-32

 45 ./. 2 = 22,5

 22,5 x 10% = 2,25

22,5 + 2,25 = 24,75...dvs 25 grader Celsius.

Lätt va? 😁😁 Nu kan du köra den här ekvationen på 437 grader Fahrenheit. Det blir inte exakt men det är rätt nära. 

Bullarna blev goda och jättefina, eller hur? Nu har vi bara 1,5 kapitel kvar att läsa. Det var en bra bok att läsa för Leo som inte brukar läsa så mycket svenska böcker. Nu gäller det att hitta en till som är lagom svår att läsa och har en bra handling för en tonåring. 

Leo du är bäst! Jag säger som jag alltid avslutar alla telefonsamtal med Thea och Leo; 

”Jag älskar dig mer än vad du kan säga”. 

Det har föresten blivit vårt avslut så det är världens kamp om att skrika ut det först 😁. Jag har börjat säga det till Maja-Lisa också och där hinner jag först…än så länge, he he. 

Idag fick jag Pfizerspruta nr 2 och det firade vädergudarna med att skicka lite sol och värme.  

Nu ska det bli riktigt fina dagar. Jippie! Nu kan jag njuta av allt jobb jag gjort. Härligt! Må sommaren hålla i sig nu så länge som möjligt. 

Men framför allt hoppas jag att min granne ger bättre respons när de tagit honom ur respiratorn🙏...så var inte fallet när de försökt tidigare idag. Oj, vilken match han genomgår och vilken rehab-tid han har framför sig. 😲